söndag 13 juli 2008

* Ska vi lägga oss ner och dö *

Det är så konstigt. Jag sitter med en massa faktaböcker i knät och jag vet vart vi är på väg. Och jag vet att du har det på känn också. 10.000 hajar slaktas på en och en halv timme. Varannan timme dygnet runt. Det är en siffra att ta på, eller är det precis det du inte gör?

När mina nära och kära en efter en lämnat det här jordelivet, har det känts som att hela världen borde stanna upp. Allt ska upphöra och ta in vad som just hänt. Ingen eller inget kan från den stunden någonsin bli densamma. Någon jag ÄLSKAR har ju Dött!!!
Precis så känner jag nu. Att Alla borde stanna upp. Allt ska upphöra. Vi är nära att döda vår planet, Moder Jord, Tellus, Jorden. Allt det vackra är på väg att försvinna. Ändå fortsätter alla som om inget hänt, som om inget är på väg att hända, som om vi alla försökte glömma att vi är mördare. Varför stannar inte Alla upp?

- Åh, jag orkar inte tänka på det där...

Det där...? Vad är det för Ursäkt, Förklaring?!!!
Jag förstår inte. Jag förstår verkligen inte.




/ Miss Lyckad - Bara några få plåster kvar i paketet -

7 kommentarer:

Anonym sa...

Tänk om alla kunde tänka som du. Bara lite iaf.. så mkt bättre denna värld skulle bli.
Jag känner på mig att du en dag verkligen kommer göra en stor förändring, du kommer ändra allt till det bättre.

Har suttit och läst igenom nästan alla dina inlägg idag.. behövde hitta kraft och styrka att fortsätta min dag..
och det underbara är att dina ord ger mig precis den kraft jag behöver för att fortsätta kämpa.
Tack att du finns! <3

Kram Malin

Cattis sa...

Grymt inlägg!
Din liknelse mellan en älskads död & slakten av vår planet KÄNNS verkligen!

Anonym sa...

Miss lyckad, du är grym! Dina argument är rörande även om dom kan framstå på ganska "grovt" sätt =P Kan inte mer än hålla med dig!! Eller jo, mer kan jag ju göra, jag kan göra något åt en liten del av problemen...fast det gör jag ju redan. Fortsätt kämpa!

- Rädda Östersjön

Cattis sa...

Tack för din kommentar Miss!
Du inspirerar, big tajm!
Samma ärliga-våga-vara-känsla som jag börjar hitta i mej själv!
Du behövs!
Vi behövs!

Marieiskogen sa...

Vet du, jag tror att det helt enkelt är vår egen försvarsmekanism. Att inte orka det som är för besvärligt...
Att lliksom inte SE sånt som känns jobbigt, och att bara gå vidare när svårigheter hopar sig kring oss. Fast du har alldeles rätt i att vi borde stanna upp och tänka till, reagera, agera ock ibland KRÄVA att något förändras.
För visst är det konstigt?
Att allt går vidare och fungerar ändå.
Inte en heltäckande förklaring- bara lite krafs på ytan, stora ämnen(som alltid när det gäller miss Lyckad)

Ha det så bra ändå - det finns folk som gör nya (plåster) hela dagarna.
Kramar// M

Cattis sa...

När vårt "älskade" samhälle betalar ut trösteslanten i slutet av månaden är din bok prio nr 1...

Jessica sa...

Klok som vanlit det är du.
Jag önskar att det gjordes mer än vad det gör från regeringshåll runt om i världen, tex med kolkraften, oljeeldning, och allt djäkla skit fabrikerna släpper ut. När tom stora barriärrevet börjar dö så borde alla stanna upp en stund och fundera och komma på en lösning, inte sen utan NU. Så länge får vi andra göra så gott vi kan.

Stor "grön" kram